Waldemar

Waldemar är en nordisk och germansk namnform som står nära Valdemar och det slaviska Vladimir. Institutet för språk och folkminnen beskriver Valdemar (Waldemar) som en dansk ombildning av Vladimir, möjligen påverkad av det fornhögtyska namnet Waldomar. Namnleden har förknippats med betydelserna ”härska” och ”berömd” eller ”utmärkt”; den ryska efterleden har senare också tolkats som ordet för ”fred”. Därför är förklaringen ”världens herre” inte en säker ordagrann betydelse. Namnet är särskilt känt genom de danska kungarna Valdemar den store och Valdemar II. Stavningen Waldemar förekommer även i nordiska historiska källor och används som variant av Valdemar.

Waldemar är belagt i Sverige under medeltiden: den medeltida namnordboken Dictionary of Medieval Names from European Sources redovisar den latinska formen Waldemarj i en svensk källa från 1315. Namnet hör nära samman med den svenska namnformen Valdemar, som enligt Institutet för språk och folkminnen är belagd från 1240. Formen har därmed historisk förankring i Sverige, även om stavningarna Waldemar och Valdemar bör hållas isär när äldre belägg beskrivs.