Jakob
Hebreiskt ursprung
nyfödda fick Titus som tilltalsnamn 2025.
| År | Källa | Nyfödda |
|---|---|---|
| 2020 | SCB | 2 |
| 2021 | SCB | 2 |
| 2021 | Skatteverket | 3 |
| 2022 | SCB | 4 |
| 2022 | Skatteverket | 3 |
| 2023 | Skatteverket | 1 |
| 2024 | Skatteverket | 3 |
| 2025 | Skatteverket | 4 |
SCB kan inkludera liknande stavningar. Skatteverket räknar varje stavning separat. Serierna visas var för sig och är inte direkt jämförbara.
Titus är ett mansnamn från den romerska namntraditionen. I antikens Rom användes det som ett praenomen, ungefär motsvarande ett förnamn, och det bars bland annat av kejsare i den flaviska dynastin. Namnet förekommer också i Nya testamentet: Titus var en medarbetare till Paulus och mottagare av ett av breven i Nya testamentet. Namnets äldre etymologi är inte säkert fastställd. En koppling till latinets *titulus*, ’titel’ eller ’hedersbeteckning’, har föreslagits, men bör inte behandlas som en säker betydelse; den befintliga uppgiften om grekiskt ursprung och betydelsen ”hedra och ära” saknar tillförlitligt stöd.
| Ursprung | Latinskt |
|---|---|
| Kategorier | Bibliska namn · Klassiska namn · Latinska namn · Romerska namn |
Titus förekom i svenska almanackor från början av 1700-talet. Namnet stod på den 4 januari och fanns kvar där fram till 1901, då det ströks ur namnlängden. Almanacksdagen knöts till Paulus medarbetare Titus och hans minnesdag i den äldre kristna traditionen.