Eilon
Hebreiskt ursprung
”Ekdunge”
nyfödda fick Olov som tilltalsnamn 2025.
| År | Källa | Nyfödda |
|---|---|---|
| 2020 | SCB | 5 |
| 2021 | SCB | 6 |
| 2021 | Skatteverket | 6 |
| 2022 | SCB | 2 |
| 2022 | Skatteverket | 3 |
| 2023 | Skatteverket | 5 |
| 2024 | Skatteverket | 5 |
| 2025 | Skatteverket | 5 |
SCB kan inkludera liknande stavningar. Skatteverket räknar varje stavning separat. Serierna visas var för sig och är inte direkt jämförbara.
Olov är en svensk namnform som hör samman med Olav och Olof, nordiska former av det fornnordiska namnet Óláfr. Namnet har äldre nordiska rötter och brukar etymologiskt förklaras med leden för ”förfader” och ”arvinge” eller ”ättling”; den korta betydelsen återges därför ofta som ”ättling”. Olov och Olof är närbesläktade svenska stavningsformer, medan Olav främst förknippas med Norge. Olof/Olov har en lång historia i Sverige och var etablerat här under medeltiden. Olov är alltså inte en modern nybildning, utan en svensk namnform med historisk förankring. Olof och Olav är närliggande former, och Olle används som en välkänd kortform.
| Ursprung | Svenskt och nordiskt |
|---|---|
| Betydelse | Ättling |
| Kategorier | Klassiska namn · Nordiska namn · Svenska namn |
Olof och Olov har en lång svensk namnhistoria. Nationalencyklopedin uppger att namnet var vanligt bland bondebefolkningen från 1300-talet, medan Institutet för språk och folkminnen anger 1400 som tidigaste belägg för Olof (Olov). Uppgifterna beskriver därmed en medeltida etablering, även om källorna anger något olika tidpunkter. Formen Olov är en svensk namnform vid sidan av Olof och knyter an till den nordiska Olav-traditionen.